I Västanfjärd har man orsak att fira: Egentliga Finlands Byar rf har utsett Västanfjärd till Årets By. Motiveringarna är mastiga. Västanfjärds Byaråd, som har fungerat sedan 2010 (och grundades året efter kommunsammanslagningen för att ta tillvara kommundelens intressen) har åstadkommit mycket. Enligt prisnämnden har Västanfjärd lyckats betona det säregna, minnena av t.ex. bondeseglationen och kalkgruvorna. Kultur- och naturstigar har anlagts med beaktande av historia och nutid. Evenemang har skapats utifrån bygdens förutsättningar, t.ex. MUME, som bygger på behovet av stillhet och meditation.
Vidare motiveras priset med att Västanfjärdsborna har stått upp för hotad samhällservice och lyckats rädda sitt bibliotek och äldreboendet. När det bland såväl fast bosatta som deltidsboende populära biblioteket hotades av indragning drog man i våras igång en volontärverksamhet och håller öppet fyra timmar om lördagarna. På bara fyra månader ökade utlåningen med 10 procent!
Ytterligare sägs det i motiveringarna att orten har en lågstadieskola, landets äldsta K-butik och välkända företag i resebranschen. Programutbudet tar, enligt Varsinais-Suomen Kylät, andan ur en. Den tvåspråkiga Västanfjärd Bulletinen ger aktuell information till ortsbor och besökare. Dessutom är byarådet bra på att använda digitala kanaler för information. I motiveringarna nämns också Västanfjärdssloganen ”Allting är lite bättre i Västanfjärd”.
BYARÅDETS ordförande Max Andersson och viceordförande Gunnevi Vesterlund påpekar att byarådet har haft goda medhjälpare, såväl i styrelsen som på fältet. En av dem är redan för åtskilliga år sedan inflyttade Marjatta Karikoski, som tack vare sin bakgrund som kultursekreterare och sin tvåspråkighet är ovärderlig i många sammanhang.
- Byarådet jobbar på lång sikt för att Västanfjärd ska fortsätta att vara en levande bygd där alla, oavsett var de kommer ifrån ska trivas och ha det bra, säger Vesterlund.
Till de stora och långsiktiga satsningarna hör utvecklandet av Kalkholmen, som redan nu faktiskt fungerar som allas vardagsrum. Talkoestraden har varit i flitigt bruk och är en förutsättning för den återupplivade teatertraditionen. I två somrar har Teater Fjerden satt upp pjäser i regi av yrkesskådespelaren Veronika Mattsson-Korpak.
- Vildrosornas natt är en annan begivenhet som har lockat stor publik till Kalkholmen, påminner Vesterlund.
En stor kulturgärning är också den innehållsrika och trevliga Västanfjärdsboken – våra berättelser. Den bjuder på läsvärda minnen i personlig stil.
TURISTERNA kan vid sidan av Västanfjärds många, ofta i byarådets tilltag engagerade deltidsboende, bidra till kommundelens ekonomi. Med tanke på besöksnäringen bygger man fortsättningsvis ut nya skyltade stigar och bjuder på äldre byggnaders historia. Trots svalt intresse från kommunens sida hoppas man i framtiden kunna förverkliga planerna på en ordentlig gästhamn på Kalkholmen.
- Vi är glada och tacksamma för alla frivilliga krafter som hjälper oss att förverkliga våra planer. Vi aktivister blir inte yngre och behöver talkofolk, unga och äldre, fast bosatta och sommarfolk, säger Andersson, som har erfarenhet av hur jobbigt det är att engagera sig i många olika sammanhang.
I Västanfjärd verkar otroligt många föreningar, uppemot tjugo, så brist på sysselsättning har ingen som vill vara med i de sociala sammanhangen.
Idéerna tar emellertid inte slut. När högsäsongen är avklarad i.o.m. Forneldarnas natt lördagen den 31 augusti (bl.a. ”Drakarna över Västanfjärd” och ”Årets Sommarpratare”, premiering av förtjänta) gäller det att förbereda vintersäsongens begivenheter, t.ex. Lillajulsmarknaden. Sockenplanen ska också uppdateras. Men dessförinnan, lördagen den 14 september, blir det en gruvvandring i Norrlammala (kl. 19) och en Ljud- och ljusföreställning vid Stusgruvan (kl. 20.30). Det är nämligen ingen brist på kreativa människor vare sig i Västanfjärd eller andra delar av Kimitoön.
Text & foto: Ingrid Sandman
